Efter
färjor till Tömmervåg och Edöy kom vi till Smöla som är en ganska
låglänt ö omgiven av tusentals små öar och skär.
Norr
om Smöla ligger en serie öar med Veiholmen längst i norr. Här hade
vi turen att hitta en rorbu som var ledig.
Vi stannade två
nätter men vi hade gärna stannat fler. Veiholmen var ett fantastiskt
ställe! Ett samhälle utkastat i yttersta havsbandet.
Flera
stora silvertärnekolonier fanns på Veiholmen. I bakgrunden syns
Hauggjegla fyr.
Strandskatan
var också vanlig. I bakgrunden anar man vindkraftverken på Smöla.
Titt
som tätt kom silvertärnor skriande och varnande då vi gick på
klipporna. Detta trots att vi befann oss ganska långt från kolonin med
bon. Så tjoade de en halvminut, sen återvände de till kolonin. Det
verkade som om de tyckte att det var rätt kul o skrämma turister. En
och annan tärnlort kom också dansande. En träffade min nya tubkikare!
Spåren syns fortfarande ett par månader senare trots att jag försökt
få bort det.
Silvertärnor
passerade över oss hela tiden. Nu varnade de inte utan kom förbi tysta
på sin färd mellan kolonin och fiskeplatserna. Den vita dräkten får
natthimlens färg.
Sent på kvällen satt vi ute på klipporna
och njöt av ljuset.
Efter
solens nedgång omkring halv tolv får natthimlen en rosa ton.
På
Smöla finns Norges största vindkraftspark. Över 60 vindsnurror
finns samlade inom ett begränsat område.
Tidigare på resan hade
vi sett anslag med texten
NEJ
TILL HAVGUL.
Efter att ha frågat en
kassör i en mataffär fick vi veta att Havgul är ännu ett
vindkraftsprojekt, den här gången ute till havs.
Visst är det en ren
energikälla men knappast vacker.
Havsörn
lär häcka med flera par på Smöla. Vi såg några adulta fåglar på
västra delen av.
Man kan undra hur ofta
havsörnar skadas av vindkraftverkens rotorblad? Havsörnar har hittats
döda vid skånska vindkraftverk.